Så ja nu vet ni alla, dom närmaste vännerna, familj, släkt, växjö bor osv till FRIDA vet redan men ja nu går det inte dölja längre. Blev ''offentligt'' idag via Sebbes facebook. Det har nu gått 5 månader och i början av januari kommer den lilla ängeln. Känner sån enorm kärlek och stolthet. För ni förstår nog inte hur tufft ett sådant beslut är. Allas fördomar, allt snack osv. MEN det som gör mig så förbannat stolt är att hon vågade stå upp för sig själv. Att lyssna på sig själv. För jag har funnits där sedan vi simmade ikapp som två spermier och in i mammas trygga mage, så har jag varit vid din sida. En sådan här sak är en ny vändning i livet, ett nytt kapitel. Men det kommer bli så bra! Frida har en grym pojkvän som jag skulle vilja höja till skyarna och TACKA honom för allting han gör för henne, den lyckan han ger henne hela tiden. Jag skyddar henne till det sista, så FAN ta den som går runt nu och snackar skit när detta kommit ut. Det bästa är att Frida inte bryr sig ett skit om vad alla andra säger, utan det är mest jag som blir en bitch så fort någon säger det minsta negativt om min tvillingsyster. SÅ vad jag vill säga är att jag lyser som en sol, stolt och jag längtar något otroligt. Mosters lilla ögonsten, vi kommer ta emot dig med öppna armar.    Livet <3

Jag har aldrig varit så säker på mina känslor som jag är just precis nu! Att du åker till mig mitt i natten bara för att jag ska må bra, för att jag inte ska tänka så himla mycket. Sen jag träffade dig har jag lärt mig så himla mycket. Jag har alltid varit en person som är känslig mot/för andra människor men framförallt om vad dom tycker om mig. Att kärlek kunde vara såhär fint hade jag inte den blekaste aning om. Jag har lärt mig att ta lättare på saker och ting. Att allting ordnar sig, för vi har varandra. För mig har kärleken till dig blivit något helt fantastiskt jag inte riktigt kan sätta fingret på, det är så otroligt många känslor som gör det svårt att förklara mitt allra innersta med ord. För jag tycker om dig så mycket en människa kan tycka om en annan. Jag har alltid haft svårt att ta in och ta hand om alla känslor, ofta gömmer jag dom någonstans långt där inne, där bara jag kan känna dom. Där dom får bearbetas med mig själv. Därför har jag alltid varit rätt beroende av att få ut dessa känslor hela tiden, antingen genom ord eller kroppspråk. Och nu när jag blivit kär vill jag bara att dessa känslor ska stanna i mig, inte alla , givetvis inte. Men det svämmar över av känslor hela tiden, eftersom det är en ny känsla för mig vet jag inte riktigt hur jag ska hantera det ibland. Men du får mig att ge och ta i lagom dos, mer för varje dag. Nu när jag ligger här i din säng inser jag verkligen hur bra du är för mig. Att jag ska vara enormt glad och tacksam över att kunna kalla dig min!

Jag har alltid haft svårt för att ta åt mig av fina ord. Om jag gjort något bra, har det alltid funnits någon som gör det tusen gånger bättre. Varför är just jag en bästa vän när det finns så många andra? Kan inte riktigt förklara varför men jag har väl helt enkelt inte insett mitt eget värde, med mina egna och andras ögon. Men nu har jag insett att man inte alltid behöver vara så jävla bäst hela tiden. Jag är jag och det duger väldigt bra! Jag skiter i om andra gör det bättre för jag har iallafall gjort mitt bästa, mer går inte! Och jag omringas av människor som iallafall tycker jag är rätt bäst :)

Om jag endå inte klippt mig.. R.I.P


Är fortfarande lika trött om inte tröttare. Väntar på att Benjamin ska komma hem från Göteborg vi kan umgås, för i helgen hinner vi inte ses. Nu är det bara 2 veckor kvar tills jag åker förresten, tiden går himla fort när man längtar, konstigt nog. Brukar väl vara tvärtom?

Min fina Hanna tycker att jag ska lägga upp mer bilder på mig själv här på bloggen. Men jag tar aldrig kort på mig själv längre och tycker mina vänner och andra saker är finare på bild. MEN, jag får väl börja bli lite ego när det gäller bloggen. Har tittat lite och det finns inte speciellt många bilder på BARA mig så ni som kanske inte känner mig, hoppas ni vet uuuungefär hur jag ser ut ;) Har verkligen inte dåligt självförtroende, ja menar jag ska ju inte klaga. Tänk om jag fötts med ett öga? Med ett handikapp som syns på utseendet? Så alla vi som har ögon, näsa, mun osv ska inte klaga, det kunde varit ''värre''. Tycker alla där ute, speciellt unga tjejer borde acceptera och tycka om dem själva precis som dom är. För mig är det yttre så lite här i livet. Visst, utsidan ger insidan en chans eller vad man brukar säga men det är insidan som lyser igenom och gör en människa genuint vacker. Jag hade tex ALDRIG velat ha en rå-snygg kille. För det första har dom ofta för mycket luft i sig, dom vet ju självklart om att dom är schnygga och beter sig därefter.. alltså att dom kan få vem dom vill och har därför rättigheter att göra vad han vill, det är ju bara en av alla brudar? Diggar inte folk som ägnar mer tid till att spegla sig än att jobba med insidan. Tror det är som att prata med en vägg ibland, rätt meningslöst. Du får inte ut så mycket och får inte speciellt mycket tillbaks. Känns som jag bara babblar på men det jag försöker säga med detta tjötande är nog att insidan räknas. För mig är själen det viktigaste som finns. För både genom kropp och själ har jag blivit kär, för han har just utsidan som gör att jag känner en stor attraktion. Med en insida som redan från början tagit mig med storm. I en kille som har bevisat att killar visst kan ha känslor, alltså på riktigt och kunna VISA det. En kille som får alla andra att blekna! Något som jag faktiskt tvivlat på innan. Men nu.. har aldrig känt mig så säker på mina känslor i hela mitt liv. BAAAM!

Har varit en riktigt bra dag, en sån dag då man känner att livet är mer underbart än vanligt. Har umgåtts med mina fina vänner, dansat i en bil och känt mig ung och fri, att kunna släppa loss i ett asgarv och hitta på nya moves, att strunta i vad folk tycker. Jag har varit onyttig och njutit av det, ingen ångest här inte. Fått lite smått tinitus av all hög musik som spelats idag. Nästan gjort klart historia inlämningen. Skolkat vilket faktiskt kändes jävligt bra eftersom det inte är något jag gör. Struntade i alla måsten, man lever ju bara en gång. Det var prov på investeringskalkyler med så då kanske ni förstår mig här..

Hann med studier och pussar, samtidigt. Alltså jag kanske sagt det innan, men jag blir mer kär för varje dag. Aldrig träffat någon som honom. Tycker så otroligt mycket om Benjamin! Han har ögon som dödar, smilegropar som får mina kinder att dras uppåt och bli lite smått rosiga. Han har pussar som sänder elektriska signaler till hela kroppen, såna som får mina ben att vilja flyga iväg ibland. Han har likadan humor som jag och är lika knäpp, om inte mer ;) Tror folk hade höjt både ett och två ögonbryn om dom hörde och såg oss ibland. Första killen jag har så roligt tillsammans med! Kan släppa loss totalt och om jag vill låta som en gris och göra en ful min så gör jag det. Trodde bara att det var min mamma som kunde tycka att jag är söt i alla lägen. Massa nya känslor har intagit min kropp, och jag får inte nog..

Nu ligger jag i soffan och tittar på fotboll. Champions Leauge, Real-Barca. Kan inte bli mycket bättre, bara B som fattas sen så. Jag vet att jag pratar om honom mycket och att jag nämner honom i bloggen ofta. MEN låt mig!! Jag är riktigt kär och lyckligare än någonsin. Är inte det bra då? Vettefan om ni tycker det är för lite variation i bloggen osv men jag har ju honom i huvudet jämt så svårt att inte skriva någonting. Vet inte heller om jag överreagerar, men har fått höra mkt tjat om just det här med bloggen. Kanske handlar det om avundsjuka ifrån vissa håll? Hade jag varit om jag hade vetat och sett det han och jag har. Men de flesta av er skämtar bara med mig, och det är inte detta jag syftar på nu. Såsom toffel och att jag smsar mycket. (host Eve,Josse,Jasse m.m) haha :D Men ni vet att jag älskar er otroligt mycket och att ni gör mina dagar! Tack för att ni står ut med mig ;) Ni är underbara!

Nu ska jag pilla lite på entreprenören så gör jag klart det sista imorgon. Kommer dra en stor suck av lättnad när vi lämnat in sccchiiten! Nu är det bara 1 månad kvar i skolan drygt och sen är det SOMMARLOV. Efter det bästa sommarlovet någonsin (förhoppningsvis) så börjar jag mitt sista år på gymnasiet. Tanken är FIN! Sen då? Börjar livet då? Alltså på riktigt? Har börjat leva för länge sedan. Men då är det fullt ansvar som gäller, framtiden kommer krypandes mer för varje dag. Vissa dagar vill jag ta emot den med öppna armar, vissa dagar vill jag stanna tiden och återuppleva gamla minnen. Men de finns bara i huvudet, nu är det dags att skapa nya!
Godnatt :)

Drottningen har stukat foten i New York, bara så att alla vet!! Under tiden detta blir feta  rubriker på aftonbladet och en jäkla uppståndelse dör hundratals barn i svält. Kan jag också få en rubrik i Aftonbladet om jag stukar min fot? Haaarragud hon har bara stukat foten, inget annat. En sak om vår drottning (det är tydligen fruktansvärt oartigt att tilltala ers höghet med HON) fått en stroke, hjärtattack eller liknande. Men nu hoppar hon på kryckor över en stuckad fot. T-t-t! Förstår mig inte på media ibland alltså..

Men ska avsluta detta inlägget med ett : krya på dig drottningen av Schweden!

Att det var såhär det kändes, en underbar känsla som aldrig har funnits inom mig innan. Inte på detta sättet! Mycket går min väg just nu, tack vare the joy jag känner. Känner liksom att motgångarna kan komma, för jag är redo! Kommer knocka dom en efter en, min positivitet kommer ta över.

Frågade en av mina bästa vänner nyss och fick svaret ''Du ler hela tiden, skrattar fjantigt och har de där enormt gulliga kinderna ''

Känns enormt bra att någon vill vara med mig lika mycket som jag vill vara med den personen. Att någon liksom diggar mig för den knäppis jag är då och då. För det är sådan jag är, att vara torr är inget för mig. Det är ju härligt att vara knäpp och onormal!

Bryr mig här och nu inte ett skit om vad andra tycker, på riktigt. För just nu är jag gladare och nöjdare än vanligt. Så varför inte sluta tänka och bara njuta istället? Tack för mig så länge :D

My heart stops When you look at me. Just one touch, Now baby I believe, this is real, So take a chance now. The way you turn me on, I can't sleep..

Vet ni en rätt sick grej? När jag skulle gå hem ifrån skolan satt det två tjejer i typ 10-års åldern utanför pizzerian. Jag hade musik på som vanligt men såg att en av dom vinkade till mig. Så jag stängde av och då sa hon hej! Tänkte först att jag måste vara trög som inte känner igen henne och kunde liksom inte placera henne, hade jag sett henne någongång? NEJ aldrig. Och hon frågar : '' vet du vem justin bieber är?? ''  Jag: '' ämh ja det vet jag ''  hon: '' lyssnar du på honom? tycker du han är bra!?!? '' Jag: '' han är väl bra ''  hon: '' jaaaaaaa han är bääääääääst ''.

Och nu driver jag inte med er, min första tanke var SAY WHAAAAAT?? Precis när jag gått förbi dom var jag självklart tvungen att hålla mig för skratt. Måste ha sett rätt rolig ut när jag gick där och skrattade för mig själv.

Vart är världen påväg? Liksom Justin Bieber? Att fråga en främling på gatan om hon lyssnar på honom? fattar inte hur små tjejer kan vara så besatta i honom. Haha lätt det sjukaste på länge..







Kan någon förklara hysterin kring denna lilla killen? För jag förstår den då INTE!!

I THINK SO!!

För lite tidsfördriv eller något sånt så får ni lite gamla bilder, minnen som jag aldrig kommer glömma!



en varm sommardag var jag, Lina & Fanny och badade och det var underbart.


En gång i tiden var jag brun as poop och hade långt hår!


Bästa veckan i hela mitt liv. Gothia Cup 2008! inga ord..


En spontan resa till Göteborg under Gothia Cup 09 med Frida & Jenny, jävligt roligt!!


En gång var vi i Thailand och det var paradiset.


En gång blev vi uppraggade av Italienare, inte varje dag liksom..


En gång var gänget i Växjö hos Frida!


En gång var jag och Frida rätt lika, typ.


Gothia!


En gång hade vi spexfoto i slutet av 9:an. Jag och Sugge va grymt heta!


En gång hade vi slutat 8:an och fikade in sommarlovet hemma hos Hanna!

Finns ingenting jag saknar så mycket. Svårt att förklara med ord, det är en känsla i min kropp som är svår att förstå vad det är, till och med för mig. Att känna sig fri, vacker, levande men framförallt hemma. En känsla jag strävar efter lite varje dag, vissa dagar kryper den fram mer och mer. När jag är där, då finns den där!

Jag kan riktigt ta på känslan i bilderna, lyckan bakom dom!











älskar dig S!

’cause I got too much life, Running through my veins, going to waste.

Du är mitt liv, min andra halva, det finaste jag har, mitt allt..
Min livsglädje och du fyller ut det där uttrycket ''meningen med livet'', för den största meningen är du!

Svårt att förstå min längtan, säkert lätt att tycka att jag drömmer för mycket? Varför är det så? Jävla Jantelag. Varför måste folk höja på ögonbrynen när jag säger att min dröm är att bo i USA. Är den drömmen för stor och för mycket begärt? Jag vill inte bo kvar här, och jag vill inte flytta för att alla andra ska tycka jag är cool. Det handlar om mig själv, vart jag känner mig hemma, vart jag trivs bäst. Hur jag vill leva mitt liv, att jag ska uppnå mina drömmar. Att jag väljer att återigen åka tillbaka nu i höst igen, denna gången med samma syfte som sist, semester och hälsa på min bästa vän. Blir New York denna gången. Men nästa gång jag åker, då gör jag det för en längre tid. Minst ett år! Vet ni? Jag är bombsäker, aldrig känts mer rätt och känner att jag bara klättrar högre och högre, siktar mot toppen! Man lever bara en gång så varför mesa? Ibland måste man vara lite kaxig och bestämd för att komma någon vart. Men i en småstad som denna är det oftast inte okej att drömma stort. VÄNTA NI BARA :D

Bilder tagna av MIG och Stephie!

Det är tomma ord som fastnar
för att jag låter dom va kvar
men jag har lovat den här gången
att jag ska ge allt jag säger att jag har

Jag kanske stannar här och skriver
fast jag längtar bort
och du vill att jag ska lämna
men vi säger aldrig nåt
du försöker ställa mig mot väggen
men jag står aldrig still
för jag tror att livet just har börjat
och det blir vad jag gör det till

EGENTLIGEN ska man ju köra bloggkalendern i december månad, eller? Äh jag kör en specialare och skriver när jag känner för det. Blir nog lite roligare då, för mig själv och för er!


Så jaaadå vad upprör mig? Eftersom ett litet nyårslöfte jag hade till mig själv var att ge blanka fan i just de saker som upprör mig så står det stilla nu. Men en sak som gör mig riktigt förbannad är människor som inte gör annat än att snacka skit. När jag gick i ettan så var 75 % av snacket bara en påse skit. Skönt att det är ny klass nu och snacket har mognat. Jag klarar inte av såna människor som pratar om folk de inte ens känner. Tycker kommentarer om någon som gör förbi i korridoren är så onödiga. Jag är en person som struntar i det yttre hos människor, insidan är det som räknas. Och det är ju oftast såhär att den som snackar skit tycker det är helt okej och vart finns samvetet då? MEN om någon har pratat skit om den det rinner elakheter ur dååå blir den personen fly förbannad. Skyll dig själv, payback is a bitch. Varför pratar människor skit om varandra egentligen? Och det gör ALLA, men vad är det som gör att orden ploppar ur munnen på oss? Det är så lätt att slänga en kommentar om någon, speciellt ngn du inte känner. Men fan vad onödigt det är. Jag har slutat med det. Jag vet själv hur ledsen jag hade blivit om någon jag inte ens känner sa något om mig. För alla vill känna sig uppskattade och älskade. Tror att de människor, speciellt tjejer, som inte gör annat än snackar om andra har otroooligt dåligt självförtroende som försöker bygga upp sitt eget genom att prata om andra. Får det er att må bättre då? En annan sak är de människor som SKRYTER. Allvarligt talat skiter jag fullständigt i om din pappa är rik och du kan shoppa så mycket du vill. Jag avskyr människor som bara tar och tar, får och får utan att visa någon som helst tacksamhet..

Vet ni vad jag och några i laget hörde i danmark? Det var en svensk tjej som jag ville slå och banka in lite vett i pannan på. ''Men din jävla fitta håll käften och gåååå istället. Men jaaa ditt fetto jag hatar dig'' kan ni gissa vem hon sa så till? SIN MAMMA. HERREGUUUUD vad förbannad jag blev. vart finns respekten? Din mamma gav dig liv, din mamma älskar dig mest av allt och din mamma är ditt kött och blod. Min mamma är mitt allt. Hur kan man ens våga säga så till sin mamma? 

En viktig sak för mig i livet är respekten mot mig själv och andra människor. Jag försöker att inte klanka ner på mig själv, ett grymt bra motto är ''behandla dig själv så som du behandlar dina vänner''. Varför klanka ner på sig själv eller andra personer. Finns så mycket mer i livet än att vara elak. Vad tjänar det till? Det skadar aldrig med ett hej eller ett leende. Det smittas!!

Kram på er :)

För det är det vi gör, vi sitter ihop. Ett liv utan henne, vad fan är det? USCH det går ju inte. Skulle för det första inte vara den personen jag är idag och för det andra hade jag aldrig träffat någon som du.. Du vet att jag älskar dig mest osv. Var bara tvungen att komplettera hennes blogginlägg http://evelinaplace.blogg.se/

Kan sakna henne om vi inte setts på en dag, ibland kan det gå ett par dagar utan att jag saknar henne. Det beror på, men det är pga jag vet vart jag har henne, vart vi har varandra och det är alltid närmast hjärtat. Jag vet att vi inte behöver höras av på några dagar utan att det gör något? Jag känner henne så väl att jag endå kan lista ut exakt vad hon gjort under de dagarna. Vi känner varandra utan och innan. Jag kan avgöra genom att bara titta på henne 1 sekund hur hon mår eller om det hänt något.

Vi ses på torsdag bästa vän. <3

'' Jag kan inte sova.. Alla har gatt och laggt sig for lange sen men jag ar inte det minsta trott. Har stor lust att dra pa mig loparskorna och springa hela natten. Springa forbi Inidan Rocks och bort till Clearwater, sitta dar i sanden hela natten och bara titta pa havet, vagorna. Se hur natten blir till dag. Springa hem igen och latsats som om jag sovit hela natten. Haft en speciell kansla i kroppen hela dagen. Kan inte riktigt beskriva den med ratta orden, forutom saknad.. Kommer sakna Bell Air. Kommer sakna Stephanie och hennes harliga foraldrar nagot enormt. Kommer sakna varmen. Kommer sakna hur levande och somrig jag kanner mig har. Hur fria vi har kant oss. Att varje dag bara ha gjort det vi velat for stunden. Men ni kan inte ana hur skont det ska bli att komma hem, till min familj och mina vanner. Men hur svart det an kommer att bli, hur mycket jag an kommer sakna mina alskade dar hemma sa har jag bestamt mig, efter studenten ska jag hit. Inte nog med att jag alskar detta landet, tror det kan vara en bra erfarenhet och en bra start pa vuxenlivet. Att jag tvingas klara mig sjalv, nya utmaningar and a hell lot of new friends and contacts. Har inte bestamt mig annu, har ju trots allt 2 ar pa mig, om jag ska plugga eller vara Au Pair. Det sist namnda later mer lockande och det skulle passa mig.

Stephie jag hoppas du laser detta, formodligen nar jag sitter pa planet hem till Sverige.. Vill bara tacka for 17 otroligt bra dagar tillsammans med dig. Tack for att du har statt ut med mig. Att du har gjort saker som jag alskar, som du for lange sedan redan trottnat pa. Tack for att du ar en san fin van, kommer aldrig finnas nagon som ar som just du. Och det sager ju bara att du ar unik ditt ackel. Du vet att jag alskar dig, trots att du ar tjock och pinsam att vistas bland folk med. Vi ses om 1 ar igen, kommer tanka pa dig flera ganger varje dag. Och de har dagarna har vi skapat minnen for livet. LYCKLIG har jag varit! Jag alskar dig. ''




Bild jag tog sista kvällen. Skulle göra allt för att åka tillbaka nu.. svårt att förklara och vet inte vilka ord jag ska använda för att förklara heller hur jag känner. Längtan, saknad, beslutsamhet..

Oh and I don't know
I don't know what he's after
But he's so beautiful
Such a beautiful disaster