Vet ni? Jag är så jävla lycklig, jag är inte glad utan jag är lycklig. Alltså på riktigt, inte haft den här känslan i kroppen någonsin. Det har sköljt över mig som en våg, och vanligtvis brukar jag vara rätt dålig på att ta emot såna här känslor. Kanske för att det inte varit rätt eller känts så bra på riktigt? För att jag inte vågat, men nu vågar jag. Jag skiter i allt och slänger mig ut, men nu tar någon emot mig. Aldrig hänt innan. Men nu så, känns som allt faller på plats. Har insett så mycket på senaste tiden, att ge och få. Trodde inte det var möjligt. Att någon så fin som du, tycker om en sån knäpp tös som mig. Men den där känslan jag har, bara växer. Och jag tänker inte fundera på varför/när/var/hur utan bara ENJOY och LEVA LIVET. För månaderna som kommer nu är de bästa jag kan tänka mig. Florida/Miami, 18 år, körkort, en underbar Benjamin, student, bal, sommar, gisledagarna, karnelevalen, halmstad osv osv osv. Hur låter det huh?