Godmorgon :)

Vaknade precis, vet inte vilken känsla jag har i kroppen. Känns väldigt skumt. Känner ingenting, jag är inte glad, inte arg,ledsen,trött eller någonting. Är nog mer åt det gladare hållet endå. Jag saknar mina vänner. Hinner inte träffa er så mycket nuförtiden eftersom VIK tar flera dagar i veckan och plugget en hel del.. Jag försöker hitta tid så jag kan träffa er alla, kan inte dela på mig även om jag skulle vilja det ibland. Och även jag behöver lite " time for myself days ". För jag slappnar inte av på samma sätt om jag är med kompisar eller själv. Ensam tiden är väldigt viktig för mig. Den gör att jag kopplar av och samlar ny energi. Att man någon dag inte gör ett skit, hur skönt är inte det? Att få göra precis det JAG vill och inte vad alla andra säger till en vad man ska göra.. Därför jag längtar efter resan så otroligt mycket. Att få komma till ett ställe jag fastnat för och som är min dröm, att få vara där med en bästa vän som känner mig innan och utan. Om jag inte har lust att säga något gör jag inte det, om jag har lust att skratta gör jag det. Inga regler, bara vi två, två tjejer på 17 år, som gör precis vad vi vill (nästan iaf). Att slippa stressen, slippa alla måsten. Att bara få LEVA. För det är så mycket man MÅSTE hela tiden. Är det jag själv eller samhället som pressar en till det? Alla vill bli något, man kämpar för någonting..