EGENTLIGEN ska man ju köra bloggkalendern i december månad, eller? Äh jag kör en specialare och skriver när jag känner för det. Blir nog lite roligare då, för mig själv och för er!


Så jaaadå vad upprör mig? Eftersom ett litet nyårslöfte jag hade till mig själv var att ge blanka fan i just de saker som upprör mig så står det stilla nu. Men en sak som gör mig riktigt förbannad är människor som inte gör annat än att snacka skit. När jag gick i ettan så var 75 % av snacket bara en påse skit. Skönt att det är ny klass nu och snacket har mognat. Jag klarar inte av såna människor som pratar om folk de inte ens känner. Tycker kommentarer om någon som gör förbi i korridoren är så onödiga. Jag är en person som struntar i det yttre hos människor, insidan är det som räknas. Och det är ju oftast såhär att den som snackar skit tycker det är helt okej och vart finns samvetet då? MEN om någon har pratat skit om den det rinner elakheter ur dååå blir den personen fly förbannad. Skyll dig själv, payback is a bitch. Varför pratar människor skit om varandra egentligen? Och det gör ALLA, men vad är det som gör att orden ploppar ur munnen på oss? Det är så lätt att slänga en kommentar om någon, speciellt ngn du inte känner. Men fan vad onödigt det är. Jag har slutat med det. Jag vet själv hur ledsen jag hade blivit om någon jag inte ens känner sa något om mig. För alla vill känna sig uppskattade och älskade. Tror att de människor, speciellt tjejer, som inte gör annat än snackar om andra har otroooligt dåligt självförtroende som försöker bygga upp sitt eget genom att prata om andra. Får det er att må bättre då? En annan sak är de människor som SKRYTER. Allvarligt talat skiter jag fullständigt i om din pappa är rik och du kan shoppa så mycket du vill. Jag avskyr människor som bara tar och tar, får och får utan att visa någon som helst tacksamhet..

Vet ni vad jag och några i laget hörde i danmark? Det var en svensk tjej som jag ville slå och banka in lite vett i pannan på. ''Men din jävla fitta håll käften och gåååå istället. Men jaaa ditt fetto jag hatar dig'' kan ni gissa vem hon sa så till? SIN MAMMA. HERREGUUUUD vad förbannad jag blev. vart finns respekten? Din mamma gav dig liv, din mamma älskar dig mest av allt och din mamma är ditt kött och blod. Min mamma är mitt allt. Hur kan man ens våga säga så till sin mamma? 

En viktig sak för mig i livet är respekten mot mig själv och andra människor. Jag försöker att inte klanka ner på mig själv, ett grymt bra motto är ''behandla dig själv så som du behandlar dina vänner''. Varför klanka ner på sig själv eller andra personer. Finns så mycket mer i livet än att vara elak. Vad tjänar det till? Det skadar aldrig med ett hej eller ett leende. Det smittas!!

Kram på er :)