Funderar allmänt över livet, tänker inte skriva någon större roman om det
 men kan säga att det är rätt jävla fantastiskt. Att försöka se saker ifrån 
den ljusa sidan. Det är något jag verkligen fokuserar på, åh vad livet blir 
så mycket enklare då. För allt går, om du bara vill. Kommer en del hinder 
på vägen, vissa är krokiga och vänder ut och in på kropp och själ, men 
när du väl tagit dig över hindret så har du all anledning att leva. 
För dig själv, för de människor som älskar dig som du är. 
Så istället för att sjunka ner med huvudet och ge upp, face up and fuck
 off I can handle everything! Följ dina drömmar och jobba för att nå
 dina mål. INGEN annan än du kan nå dem. Och skit i vad folk säger,
 det är ditt liv och du som ska leva det. Finns inget som är rätt eller fel 
när det gäller drömmar. Något jag tänker på mycket och det går bättre 
och bättre för varje vecka, det är att skita fullständigt i vad andra 
människor tycker och tänker om mig. Men tror det kommer med åldern. 
Har aldrig känt mig såhär avslappnad i mig själv innan, jag vet vem jag är
 och jag kan säga nej utan att bry mig om vem som får ta emot det 
där nejet och vad den personen tycker om det. Men jag tror mycket 
av det beror på min familj och mina fina vänner som får mig att må så 
bra och uppskatta mig själv som jag är. Behandla dig själv så som du
behandlar dina vänner. Som jag brukar säga.. 
den viktigaste personen i livet är du själv!

Blev visst en lång text iaf.. På kvällarna kommer tankarna igång och
 ibland behöver jag skriva av mig.